Två första avsnitten, och gud va bra den är. Jag tycker verkligen om krigsfilmer, och jag menar inte action filmer. Helst ska de handla om andra världskriget. Något jag är jätte "intresserad" av, kan man säga så? Att man är intresserad av ett krig?
Något som fångar mig och som jag tycker om är gemenskapen, vänskapen. Att dom litar på varandra, och att dom sätter sina liv till för andra människor. Det är otroligt, något som jag skulle ha svårt för att göra. Missförstå mig inte, men hade jag varit i krig så hade jag gömt mig i första bästa buske och suttit där tills kriget var över.
Det rör mig verkligen, och så tänkte jag att vad fint det hade varit om hela världen var i ett stort krig. Men alla var på samma sida. Tänk, då hade man kunnat förlita sig på den som är bredvid och man har sådant mod att sätta sitt eget liv för en främling.

En rolig konversation mellan två soldater som precis landat på marken efter dom hoppat ut ur planet.

- Flash
- SHIT!
- I don't think thats the correct word to respond.
- Thunder sir, thunder.


Min pappa som lärde mig vad dom sa och vad det betydde :)

Den här filmen handlar ju om E company, om jag har rätt. Easy står E:et för, förstår inte riktigt varför. Dom flögs till Normandie och skulle hoppa ner bland fienden, lockande? Airborne tror jag dom kallades, och eftersom ingen ville ta jobbet lockades dom med att få 50 dollar mer i månaden. Då blev det hela 100 dollar varje månad, och så småningom fick du ihop några stycken som ville hoppa.

Ni är väl överhuvudtaget inte ett dugg intresserade om vad dom gjorde för över 60 år sedan. Kanske? Jag vet inte varför jag är det. För att kanske förstå lite mer, och försöka förstå varför. Hur något så litet kunde bli så stort, och hur det kunde hända. Vad som hände med offren, och dessa läger för judar. Något som vi aldrig får glömma sägs det, men har det överhuvudtaget slutat? 

Jag vet inte, men det känns som om man bara täppt till käften på dom. Rasism finns överallt, jag är fördomsfull och rasistisk även om jag inte vill vara det.
Även om jag hatar fördomar, så har jag det. Jag vill bara tala för mig själv, för jag kan inte säga att alla innerst inne har fördomar. Fasst jag tror att det är så.
Jag  har fördomar om killar, homosexuella, tjejer, blondiner, turkar, mexicanare, rika människor, politiker, mörkhyade, folk från mellanöstern, Norrmän, Amerikanare, hip hopare. You name it.
Även om jag inte vill va det, på något ont sätt så känns det som att jag fötts med det. Växt upp med det, fött höra det och se det. Och jag känner faktiskt att dom fördomar jag har om dessa människor inte stämmer, inte till viss del. En liten del kan säkert stämma på några av dom, men det beror ju bara på hur en person är.
Tycker jag att alla blondiner är korkade, så har jag ju säkert rätt när det gäller vissa för antagligen är ju inte alla genier. Ändå finns det där, fördommarna.

Jag kommer ingen vart på detta, överhuvudtaget. Bara skriver lite med mig själv. 

Nu läser jag lite på sverigedemokraternas hemsida. Är svenska folket det mest skattetyngda i hela världen?
- Mångkultruella samhällsexperiment kostar staten mycket pengar, slutar vi med det så slipper vi betala så mycket skatt. Och medans vi gör det förbättras den offentliga servicen.
"De flesta svenskar erkänner idag att svensk invandrings- och integrationspolitik har varit ett monumentalt misslyckande." Det har jag aldrig läst någonstans?
Dom anser att dom är det enda partiet som vågar säga detta öppet. Menar dom att de andra partierna önskar dom kunde göra detsamma?

Det låter som om det skulle vara någon hobby att utvandra, att vi kan stänga av krig som nån av och på knapp. Klart att jag inte vill ta in invandrare, jag hade ju velat att dom kunde stannat kvar i fred. Slippa komma hit, för jag hade ju inte velat flytta. Bara ta med det viktigaste, och sen sticka till något främmande land. Vem önskar någon nått sådant öde? Inte jag iaf, men nu när det faktiskt är verklighet så tänker jag som dom gjorde i kriget. Man är där för varandra.
Ungdomar i Angered vill väl självklart inte bete sig som svin, men jag hade ju inte heller varit glad om jag varit dom. Blivit intryckt i någon jävla trång trea med min familj, bo i ett område där polisen cirkulerar om nätterna. Folk hatar mig, då ska jag fan hata dom tillbaka, ja ska minsan ge dom något att hata.

Men neeeeh! "Dom ska vara glada att dom får komma hit, dom kunde varit döda." Vanlig kommentar, har jag säkert slängt ur mig någon gång då jag varit arg. Självklart är det ju sant, men se det ur andra vinklar. "Vad glad att du blev våldtagen av en kille, det kunde varit gruppvåldtäkt", "Vad glad att du bara amputerade ett ben, du kunde blivit av med två", "Var glad att det bara var din mamma, det kunde varit din pappa också".

"Hade jag varit tvungen att invandra till något annat land så hade jag anpassat mig, jag hade lärt mig språket och försökt få vänner. Jag hade inte byggt upp några jävla kyrkor och försökt göra uppror". Såklart inte din perfekta svensk! För vi vet ju så bra, och vi är ju så vettigt uppfostrade. Vi är vikingar. Ensam är stark, eller?

Sverigedemokraterna skriver också att "Alla människor måste få känna att de tillhör ett folk."
Jag vet inte vart det hjälper mig i min ungdom, och mitt framtida liv, att känna att jag tillhör ett folk. När ska jag ha nytta av det? Nu ställer jag den frågan som jag ofta ställde på dom korkade matte lektionerna, "När ska jag ha nytta av det?".
Om jag tillhör ett folk, gör det mig till en bättre människa, kan jag utstå en dags arbete bättre om jag vet det, blir mina barn smartare, dör mina föräldrar senare, måste jag plugga mindre, får jag bättre betalt i framtiden, får jag fler vänner, blir jag mer accepterad.
Välja att tillhöra ett folk, men då neka människor till en säker framtid. Neka till trygghet för andra, kärlek till människor. Stolt säga nej till en familj och neka dom värme och trygghet.

"Men jag är inte ens trygg i mitt eget land, jag vågar inte gå ut på gatorna om kvällen". Jo, jag är livrädd för mörker och det lockar inte mig heller. Men vad kan man inte vara rädd för? Pappor och mammor våldtar och utnyttjar, grannar mördar, doktorer våldtar, tandläkare våldtar, poliser som unyttjar deras position. New Yorks minister köpte en hora för tusentals dollar. Och vi blir rädda för folk som invandrar?

Som min pappa brukar säga, den sista idioten är inte född än. Vart än på jorden du befinner dig.


Text från Sverigedemokraterna hittade jag på www.sverigedemokraterna.net


Nu ska jag sova, har ägnat alldeles för lång tid för detta... meningslösa inlägget! Godnatt!