Vädret har varit kanon hela dagen och jag har sugit åt mig varenda stråle jag kunnat.

Låg på stranden i flera timmar, till slut tog vattnet slut och jag blev alldeles matt. Då kände jag att jag var tvungen att åka hem. En skön cykeltur hem, jag älskar att cykla. Det får mig på kanon humör verkligen!
Väl hemma rann svetten om mig, så jag passade på att hoppa i poolen! Resten av familjen var inne och vilade sig, så det var lugnt och fridfullt för min del.

Lite senare kom Amanda och hämtade upp mig, vi åkte och köpte glass och satte oss vid hamnen. Tittade på båtar och pratade om allt och inget. Mysig kväll.

Amanda åker om 3 veckor, då ska hon hem till lilla Sverige igen. Vad skönt för henne, hon har verkligen kämpat detta året. Nu förstår jag mer hur ensam jag kommer bli här borta, vilket jag får skylla mig själv för. Jag har fortfarande Theresa och Aline, vilka jag antagligen kommer umgås med oftare. Det är bara en väldigt stor skillnad från vad jag hade hemma, då var det ofta folk omkring mig. Jag kunde ringa olika människor varje dag och fråga vad dom skulle göra, vänner ringde mig och frågade vad jag skulle göra.
Allting är väldigt olikt  hemma här, på många olika sätt. Den jobbigaste känslan är väl att känna sig ensam, och det känner jag mig nu. Även om inte Amanda har åkt ännu, så känns det jobbigt. Det är en klump i magen.

Jag försöker se positivt på det och jag vet att det kommer bli jätte bra! Det kommer komma nya människor hit och man får väl öppna munnen oftare än innan. Imorgon är det au pair möte, jag får väl kika runt lite då och se vad som finns. Det är lite typiskt att vara vän med en tysk och en brasilianare. Det finns nog flest av dom här, och Theresa har nog bara tyska vänner som hon umgås med hela tiden, och samma gäller Aline. Så dom kommer ju aldrig vara beroende av mig, men jag kommer vara det av dom.
Den känslan är ännu jobbigare.

Det sista jag behöver nu är någon som kommenterar och skäller ut mig för att jag inte öppnat käften innan, det vet jag redan att jag borde gjort.

Och jag fick vänner, som åker hem en efter en.



Sov gott!