"Wedding Crasher", jag känner verkligen för att skratta högt.

Hoppas det är bra, jag fick ett tips av en vän att den var något att se. Dagen har varit lugn idag, som alla andra dagar. Jag kom på mig själv att jag har faktiskt jätte kul med barnen när vi är ihop och gör saker, jag skrattar ofta högt och nästan hela tiden. Grejen är när det inte händer något, och det blir så tråkigt. Tex då vi måste vara inne för jag lagar lunch eller middag, alla tre blir rastlösa. Men jag ska väl vara glad nu när det är sommar, för fråga mig inte hur de kommer gå då det är kallt och vi måste vara inne! Tur är väl att sommaren är lång här, och att värmen håller sig längre. Då kanske jag inte behöver lida särskilt länge iaf :)

För att gå över till något helt annat.
Jag följer 15 bloggar, flera av dom är närmare kompisar eller au pair vänner från skolan. Vissa är inte särskilt nära vänner och vissa har jag aldrig träffat (Det är inga modebloggar).
Jag har ofta läst innan och avundats hur kul andra människor har det, och vad tråkigt jag har det. Jag läser om vad andra gör och jag tycker att jag inte gör någonting. Men jag har börjat förstå det senaste att alla vi 16 har så otroligt olika liv, så otroligt olika syn på allting och är så otroligt olika. Det är verkligen så intressant att följa alla bloggar, hur deras liv går och hur deras planer skiter sig eller fungerar kanon! Man får många tips, och man kan bli arg för mycket. Det är ju själva charmen med bloggar tycker jag, att dom ska vara olika. Och jag hoppas att jag ger lika mycket, som dom bloggar jag följer ger mig.
Jag läser bloggarna på ett annat sätt nu, än vad jag gjorde för 2 månader sedan. Fråga mig inte varför och hur det gick till. Men jag älskar verkligen mitt liv, och jag är så glad för att jag är jag.
Jag är så välsignad att underbara människor omkring mig, samtidigt som jag får spader på dom ibland.
Oj, det här var väldigt stort kände jag nu. Jag tror inte jag riktigt känt den här känslan innan... För jag har aldrig älskat mitt liv innan, själklart har jag njutit av det och jag har haft jätte kul! Kanske var det för att jag inte riktigt hade en stig jag skulle gå, för att det alltid var val val val val.
Jag kanske kan sätta mig ner och se vart jag ska gå nu, och då kunna njuta av vad jag har här. Och hemma i Sverige.
Det är så det känns, och jag vet med mig att det inte alltid kommer kännas så. Jag kommer bli nere tusentals gånger till. Men att veta med sig att man älskar sitt liv, det är något stort. Jag ser folk  varje dag här, som jag vet inte älskar sina liv.

"It's not about what you got, It's what you make of what you got"

Mitt rum är kliniskt ren, dammat väggar, dörrar, lampor, golv, lådor. Jag har också rensat kläder, bilder, skrivbordet. Bäddat rent. Mmm :) Så nu ska jag lägga mig ner i sängen, och njuta av filmen :) Ha det bra allihopa! puss å kram!